Nyligen hörde jag något som jag inte skulle ha trott var möjligt för ett år sedan: "Jag höll tillbaka från att gilla ett kritiskt inlägg om Trump. Tänk om vi vill besöka USA igen snart?" Min partner sa detta och lät generad. Det går rykten i Köpenhamn om att folk har fått sina telefoner kontrollerade vid passkontroll eller blivit nekade inträde för att de har uttalat sig mot den amerikanske presidenten. Vi pratade om hur konstigt det var att ens ha detta samtal – att yttra en åsikt, särskilt om USA, kunde bli ett problem.

Men vi var överens om att nu var det nog. Om någonting ska förändras måste vi säga ifrån – även om det bara är med ett litet "gilla". Så när Vogue frågade om jag kunde skriva om hur danskar känner angående Trumps idé att förvärva Grönland – som har varit en del av Konungariket Danmark sedan 1800-talet och självstyrande sedan 1950-talet – kunde jag omöjligen säga nej.

Jag växte upp med en heroisk bild av Förenta staterna. Delvis för att ni var hjältar – hjälpte till att rädda oss från Nazityskland – och delvis för att Hollywood försäkrade mig om att om något gick fel skulle Tom Cruise hoppa ut ur ett plan för att bekämpa skurkarna. Innerst inne har jag alltid trott det. Med bara sex miljoner invånare skulle vi inte ha mycket chans om någon ville skada oss – åtminstone inte utan starka allianser. Vi har EU, NATO och ett så nära förhållande till USA att vår statsminister på 2000-talet joggarunde med president Bush i Washington (en mycket större nyhet här än i er media). Danska soldater har också kämpat sida vid sida med amerikaner, bland annat i Afghanistan.

Jag växte också upp med känslan att ni gjorde allt – från att bära Uggs till att praktisera Reformer Pilates – minst två år före oss. När jag var chefredaktör för en modemagasin på 2010-talet övertygade jag ledningen om att tidningen inte kunde publiceras effektivt om jag inte deltog i New York Fashion Week varje säsong. Att sitta på Pastis i Meatpacking District och se välklädda newyorkare var lika inspirerande som att gå på en Marc Jacobs-visning. Detta var före Noma, Ganni Girls, Scandi chic och Köpenhamn utsågs till världens coolaste stad.

Våra medier och middagssamtal är fulla av försök att förstå Trump. "Om du lyssnar på en podcast om något Trump sa om Grönland på torsdag kan det vara föråldrat till fredag", sa fadern till min sons klasskamrat på en middagsklubb förra veckan. Överdriver han nu för att få som han vill senare? Ska vi ta honom på allvar men inte bokstavligt? Är allt bara en avledningsmanöver från vad som händer i USA?

Jag frågade en vän inom kommunikation om hon någonsin trodde att Trump skulle ta över Grönland med militär makt. "Nej", sa hon. "Det är inte bara mark; det är människor. Skulle de bli amerikanska medborgare mot sin vilja? Jag ser inte det hända." Men vi var båda överens om att Trump och hans administration ofta säger saker som är faktamässigt felaktiga – och det gör oss illa till mods. "Det påminner mig om en manipulerande vän jag hade i skolan som ljög så övertygande att jag nästan undrade om det var jag som var galen", sa hon.

På Köpenhamns Fashion Weeks öppningsreception på måndag eftermiddag fanns precis lika många kindpussar och champagneglas som alltid. Redaktörer, designers och PR-personer pratade mest om kylan och vilka middagar de skulle gå på den veckan. Men när jag frågade om Trumps uttalanden om Grönland bekymrade dem nickade de.

"Det påverkar mig personligen på två plan", sa medägaren till ett modebyrå och PR-företag. "Det är väldigt svårt att planera budgetar för våra varumärken. Vi måste ta hänsyn till..." Jag oroar mig för om vi kan hamna i en så osäker situation att det danska konsumtionsmönstret minskar, och vi inte vet om nya tullar kommer att införas för varumärken som säljer i USA. På en mer personlig nivå finns det kvällar när jag ammar min tre månader gamla dotter – det är ofta då jag hinner ikapp med nyheterna. Danmark är den typ av land där vi känner oss trygga med att lämna vårt barn sovande ute i en barnvagn medan vi sitter på ett café, och jag undrar om det fortfarande kommer att kännas så säkert här när min dotter en dag har ett eget barn.

En magasinredaktör jag pratade med undrade över dem i Trumps inre krets – vad de kanske viskar i hans öra, vilka kommersiella intressen de kan ha, och varför ingen säger åt honom att sluta. "Vårt egna politiska system är uppbyggt kring många mindre partier som måste hitta kompromisser i alla frågor, så en person skulle aldrig kunna samla så mycket makt", noterade redaktören.

På senaste tiden har jag också börjat höra fler säga att det kanske var vad som krävdes för att få Europa att stå enat, och för att få oss danskar att ta ett verkligt intresse för Grönland. Det känns sant för mig. Förutom ett par läkare som flyttade dit för den bra lönen kände jag ingen som hade gjort det – fram till nu. Det närmaste jag någonsin kommit ön var som barn, när jag pusslade ihop ett pussel av vår kungafamilj stående i snön i Nuuk, klädda i grönländsk nationaldräkt.

Danmark uppförde sig som den kolonialmakt det var så sent som på 1970-talet, när flera tusen grönländska kvinnor försågs med spiraler utan deras vetskap. De får nu ersättning. Och när det för ett par söndagar sedan var en demonstration för solidaritet med Grönland, gick grönlänningar och danskar tillsammans ut på gatorna med den grönländska flaggan. Men tillbaka på 1700-talet var det Danmark som utövade sin makt i Grönland.

Naturligtvis har Grönland kommit att förlita sig på Danmarks stöd; ett samhälle med 56 000 invånare kan knappast klara sig självt i den moderna världen. Men som vår utrikesminister sa på Fox News: "Man kan handla med människor, men man kan inte handla människor." Det är en bra tumregel.



Vanliga frågor
Här är en lista med vanliga frågor om hur danskar diskuterar Trumps intresse för Grönland med tydliga och koncisa svar



Nybörjare Allmänna frågor



1 Varför är Grönland i nyheterna igen?

Därför att den före detta amerikanske presidenten Donald Trump offentligt bekräftade sitt intresse av att köpa Grönland när han var i ämbete och nyligen har upprepat det intresset och kallat det en fantastisk fastighetsaffär Det har återuppväckt diskussionen i Danmark



2 Kan USA faktiskt köpa Grönland?

Nej Grönland är inte till salu Det är ett självstyrande territorium inom Konungariket Danmark Både den grönländska och danska regeringen har upprepade gånger och otvetydigt förklarat detta



3 Vad var den omedelbara danska reaktionen på Trumps ursprungliga förslag?

Det möttes med misstro och förlöjligande Den dåvarande danska statsministern Mette Frederiksen kallade idén absurd och det orsakade en kort diplomatisk spricka som fick Trump att skjuta upp ett statsbesök till Danmark



4 Ser danskar och grönlänningar detta som ett seriöst förslag?

De flesta ser det som en politisk diskussionspunkt snarare än ett seriöst geopolitiskt förslag Men de tar de underliggande frågorna det belyser på allvar suveränitet kolonial historia och stormaktsintressen i Arktis



Avancerade Nyanserade frågor



5 Bortom skämten vad är danskar egentligen oroade över?

Danskar och grönlänningar diskuterar 1 Arktisk suveränitet och säkerhet när klimatförändringar öppnar nya sjöfartsrutter 2 Stormaktskonkurrens i deras bakgård och 3 Respekt för Grönlands rätt till självbestämmande



6 Hur känner Grönland självt inför detta?

Grönland är bestämt emot idén De ser det som en påminnelse om en kolonial tid då deras hemland behandlades som en handelsvara Diskussionen har stärkt lokala krav på full självständighet från Danmark men på deras egna villkor



7 Vad har Thule Air Base med saken att göra?

USA har redan en stor strategisk militärbas i Grönland Thule Air Base Danskar diskuterar om Trumps intresse egentligen handlade om att utöka den amerikanska militära närvaron genom att använda ett köp som ett grovt verktyg för förhandlingar som normalt sköts diplomatiskt



8 Finns det någon dansk politisk splittring i denna fråga?

Splittringen handlar mindre om partilinjer och mer om perspektiv