Förra sommaren, en regnig lördag, befann jag mig i en solig lägenhet i East Village och försökte klumpigt att surfåka på en vinglig apparat. Jag paddlade ut, ställde mig upp och försökte hänga tårna – klumpigt, skakigt, men med en antydan till triumf. Det kändes som en av de mest onaturliga fitnessutmaningar jag någonsin mött. "Allt känns onaturligt när man börjar surfåka", sa Aaron Thouvenin, medgrundare av Surfset NYC, vänligt. Träningen krävde intensiv fokus, styrka i coren, explosiva benrörelser och kontrollerad andning som i yoga. Den ständiga skakningen var på något sätt skrämmande, trots att jag bara satt grensle över en träbräda fäst med gummiband vid tre Bosu-bollar, långt från havet.

Det som verkligen skrämde mig var tanken på att falla. Jag tvivlade på att jag någonsin skulle ägna timmar ute på havet, vänta på den perfekta vågen, resa mig från magläge till armhävning och sedan hitta fotfäste på en smal surfbräda. Men jag längtade efter att känna mig lika stadig på vänster fot som på höger, att sluta frukta balansposer på yogapasset och att åka tunnelbana utan att hålla i en stolpe.

Jag är inte ensam i denna strävan. Balans har blivit den senaste hälsofaran, och ansluter sig till styrka och smidighet som ett nyckelmått på välbefinnande. Medicinsk forskning som stöder denna trend fokuserar ofta på behandling av ADHD och dyslexi – vissa belägg tyder på att dålig balans hänger ihop med dålig koncentration, och att förbättra den ena kan hjälpa den andra – eller på de mindre glamorösa aspekterna av åldrandet. Stora studier visar att medelålders och äldre vuxna som inte kan stå på ett ben i 10 sekunder löper högre risk för fall, kognitiv nedgång och, enligt en studie från 2022, 84% större chans att dö inom sju år jämfört med de med bättre balans. Dessa alarmerande resultat sprids vitt och brett och inspirerar många att stå på ett ben medan de borstar tänderna eller diskar – en nation av flamingor som vill avvärja skröplighet och mental nedgång. Vissa gör till och med flera saker samtidigt genom att lösa pussel eller lära sig språk medan de balanserar, i tron att det förstärker fördelarna. Har du sett YouTube-klipp av balleriner som balanserar på gummibollar eller personer som tränar proprioception med förbundna ögon? Eller sett slacklinare i parker som vinglar på smala band mellan träd? Det växer en fascination för att se människor hålla sig upprätta mot alla odds.

Vissa kanske hävdar att denna balansfixering härstammar från bredare samhällelig instabilitet, som om det är svårt att hålla sig stadig när nyheterna är överväldigande. Jag håller inte med; jag kan oroa mig för att demokratin kollapsar och för att tappa balansen utan att koppla ihop de två, och jag vet vilken rädsla som väger tyngst. Under en resa till Los Angeles träffade jag Olivia Spralja, en glad kanadensisk tränare som undervisar i Pilates, yoga och HIIT i uppvärmda studior i West Hollywood. Hon anser att pandemin omformade fitness: "Att undervisa under dessa ovanliga tider har varit en vild ridt eftersom folk ser till dig för lättnad på nya sätt", sa hon. "Det är tuffare när världen känns uppochned, och du behöver något helt nytt. Det är knepigt!" Olivia adresserade min obalans – min vänstra höft har varit svagare i åratal – med precisa, repetitiva övningar som split lunges, cykelcrunch och dead bugs, där jag ligger på golvet och lyfter armarna och böjda ben, sedan sänker motsatta lemmar. För henne börjar balansen från coren: att stärka den är nyckeln. När du hittar ditt centrum kommer ben och armar naturligt att följa. Den lilla röda viktade bollen är charmig, och jag är genomblöt av svett och darrar som ett löv. Det här är knepigt.

Att åtgärda obalans är särskilt svårt eftersom det kan härröra från tillfälliga problem eller år av dålig hållning, ojämna vanor, eller helt enkelt att inte vara uppmärksam. I åratal har jag påmindts om min egen ojämnhet varje vecka under yogaposer som balanserande pinne på ID Hot Yoga i New York. Om jag är sömnbrist, drack vin kvällen innan, eller bara stressad, darrar mitt vänstra ben okontrollerat – som en slapp gummisnodd. Tricia Donegan, medägare av ID, föreslog nyligen att jag skulle prova hatha flow för dess snabba övergångar – det finns "ingen tid att tänka eller övertänka" när du rör dig från pose till pose. "Du måste lära dig att använda två fötter innan du ställer dig på ett ben", säger hon med ett snett leende. (Donegan verkar född balanserad, hon lärde sig byta ben vid vattenskidåkning och spela instrument med båda händerna – ett tips till föräldrar.)

Så, jag håller mig till två fötter för nu. På Vital, en stor klätterlokal nära Williamsburg Bridge, lär klättraren Carly Snidow mig tålmodigt att kliva upp på en slackline, vilket pressar min muskelkontroll och nerver till max. Att "etablera" sig på den ger en adrenalinrush och utmanar fullständigt min kroppsmedvetenhet. På 720 Fitness, ett no-frills, färdighetsinriktat träningscenter på Lower East Side som drivs av två nyutexaminerade från Georgetown, får mig medägaren Emilio Joubert-Montanero att göra sprinter, hopprep, pogohopp, bulgariska split squats, marklyft och armhävningar för att fixa min obalans. "Om det inte finns ett specifikt tillstånd som en kognitiv eller degenerativ sjukdom, handlar balans ofta om styrka. Det är en helkroppsfråga, även om detta är ett hett ämne inom fitness", tillägger han. "Jag tror inte på dedikerad balansträning – det är inte den bästa användningen av gymtid. Bretta problem kräver breda lösningar."

På Lisa Jones Pilates nära Union Square, ser Jones, en fd dansare, snabbt att min svaga vänsterhöft kanske anstränger min högra axel och kartlägger min kropps obalanser med skarp precision. Hennes metod är allt annat än bred, vilket är varför kändisar och artister besöker hennes lugna studio för att stärka sin "powerhouse" (coren i Pilatermer) före evenemang som Cannes. "När din powerhouse är stark och alla muskler samarbetar", förklarar Jones medan hon guidar mig genom enbensövningar, "behöver inte dina armar och ben överansträngas, din ryggrad linjerar upp sig, och rörelser blir balanserade och effektiva." Hennes klassiska Pilates är så polerad, tyst och intensiv att den nästan känns andlig, som en botemedel. Efter ett pass svär jag på att jag står rakare.

Men är jag mer balanserad? Jag misstänker att det målet kommer att kräva mer tid och fokus – kanske att borsta tänderna på ett ben eller, som Snidow föreslog, med ett finger tryckt mot naveln och ögonen slutna. Fler burpees och bulgariska split squats. Fler marklyft och dead bugs. Vi ses på slacklinen.



Vanliga frågor
Självklart! Här är en lista med hjälpsamma och tydliga vanliga frågor om att uppnå bättre balans för ett lyckligare och hälsosammare liv.



Vanliga frågor: Är balansen hemligheten till ett lyckligare och hälsosammare liv?





Förstå balans



1. Vad betyder egentligen livsbalans?
Det innebär att ge rätt mängd av din tid och energi till de olika viktiga områdena i ditt liv, som arbete, familj, hälsa och hobbies, så att inget enskilt område överväldigar de andra och orsakar stress.

2. Är arbetslivsbalans samma sak som livsbalans?
Arbetslivsbalans är en stor del av det, men livsbalans är bredare. Den inkluderar också din fysiska hälsa, mentala välbefinnande, sociala förbindelser och personlig utveckling, inte bara ditt jobb kontra ditt hemliv.

3. Kan man ha perfekt balans hela tiden?
Nej, och det är en viktig poäng. Livet är dynamiskt. Perfekt balans är en myt. Målet är att vara flexibel och göra konstanta små justeringar, som en surfare på en våg, snarare än att försöka stå perfekt stilla.



Fördelarna med balans



4. Hur leder bättre balans till ett lyckligare liv?
När du är balanserad minskar du kronisk stress och känner dig mindre överväldigad. Detta skapar utrymme för glädje, närvaro och uppskattning i ditt dagliga liv, vilket leder till större övergripande lycka.

5. Vilka är hälsofördelarna med ett balanserat liv?
Det kan sänka din risk för utbrändhet, ångest och depression. Fysiskt kan det förbättra sömn, stärka ditt immunsystem och sänka blodtryck genom att minska den konstanta påfrestningen från stress.

6. Kommer jag att bli mer produktiv på jobbet om jag är mer balanserad?
Ja, absolut. När du är välvilad, mindre stressad och har ett meningsfullt liv utanför jobbet, återvänder du till dina uppgifter mer fokuserad, kreativ och pigg, vilket ofta leder till bättre prestation.



Vanliga utmaningar och problem



7. Jag är så upptagen, hur ska jag kunna hitta tid för balans?
Börja i det lilla. Balans handlar inte om att lägga till mer på din tallrik, utan om att omfördela din befintliga tid. Även 15 minuter om dagen för dig själv eller för att koppla med en nära kan göra stor skillnad.

8. Jag känner mig skyldig när jag inte jobkar eller är produktiv. Hur övervinner jag det?
Detta är väldigt vanligt. Omformulera ditt tänkande: självvård och avkoppling