Världens nördar, glädjen är er. Glasögon har fått sitt ögonblick i modebranschens strålkastarljus och lockar konsumenter som vill uttrycka sig själva lika mycket som de behöver synstöd. På catwalken började denna förändring med Miu Mius vår/sommarkollektion 2024, som innehöll glasögon, och spred sig sedan till TikTok-mikrotrender som kontorssirener, Bayonetta-glasögon och "teacher slay". Från Jacquemus stålramade strandpojkar i SS27 till Ice Spice som bär Ray-Ban Meta-linser, har glasögon blivit en stapelvara inom high fashion och populärkultur.

Ur ett affärsperspektiv är glasögonmarknaden hårt konkurrensutsatt. Varumärken som kämpar om marknadsandelar har skärpt sitt spel med produktinnovation, positionering och global närvaro. Under 2025 visade lyxglasögon – inklusive solglasögon och receptglasögon – stark tillväxt, med en uppskattad ökning på 2 till 4 procent vid nuvarande växelkurser till cirka 17 miljarder euro, enligt Bain & Co.

Sedan 2023 har glasögon varit ett undantag från den bredare avmattningen inom lyxvaror och bidragit till att driva tillväxten på den personliga lyxmarknaden tillsammans med endast ett fåtal andra kategorier. "Detta placerar glasögon i en verkligt privilegierad position: de är motståndskraftiga, växande och strukturellt i linje med vart konsumentutgifterna är på väg", säger Federica Levato, senior partner på Bain & Co. "På en marknad som präglas av polarisering och press på aspirerande efterfrågan, förblir glasögon en av de få kategorier där grunderna fortfarande spelar i dess favör."

Framtiden ser ljus ut över olika prispunkter. Euromonitor förutspår att den globala glasögonindustrin – inklusive kontaktlinser, glasögon och solglasögon – kommer att vara värd 171 miljarder dollar 2026, en ökning med 4 procent i löpande termer. Viktiga drivkrafter inkluderar en åldrande befolkning, ett växande antal personer med närsynthet och översynthet, och boomen inom smarta glasögon. Euromonitor förutspår en sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) på 48 procent för smarta glasögon fram till 2030. Samtidigt öppnar en ny crossover med skönhet – där glasögon blir en del av dagliga rutiner – upp nya möjligheter för tillväxt.

Glasögonens adoption av modeframåtblickande konsumenter har bidragit till att stärka en blomstrande marknad.
Foto: XNY/Star Max/GC Images. Med tillstånd av Getty.

Att vinna konsumenternas förtroende är avgörande inom glasögonsektorn. "Konsumenter vill ha sömlösa omnikanalupplevelser – upptäcka produkter på sociala medier, prova dem virtuellt och bygga förtroende i butiker", säger Natasha Cazin, global insiktschef för glasögon på Euromonitor. "För premiumsegment handlar värde mindre om pris och mer om förtroende och att dyka upp på rätt sätt vid rätt tidpunkt." Tullvolatilitet har varit ett problem, särskilt för varumärken och tillverkare som är alltför beroende av Kina, medan regleringar fortsätter att bromsa framstegen för smarta glasögon på grund av EU-förseningar kring AI-efterlevnad, tillägger Cazin.

Kapitalisera på coolhet
Modeifieringen av glasögon har varit ett välkommet lyft för kategorin. "Glasögonmarknaden har vuxit i popularitet eftersom den nu ses som den sista touchen på en outfit", säger Ana Correa, accessoarstrateg på trendspaningsföretaget WGSN. "För optikkategorin föredras fortfarande receptglasögon framför kontaktlinser, eftersom du nu kan äga flera bågar i olika färger, ytbehandlingar och former som kan stylas på olika sätt."

"Jag tror att glasögon befinner sig i en unik skärningspunkt mellan mode, lyx och hälsovård", säger Marco D'Acunzo, Nordamerika-chef för glasögon hos tillverkaren Marcolin.
Foto: Med tillstånd av Marcolin.

Hon lyfter fram en konsumentdriven ökning av statement-design som balanserar djärv estetik med vardaglig, långvarig bärbarhet. Överdimensionerade och smala bågar presterar bra inom detaljhandel, street style och på catwalken. Gen Z, tillägger Correa, lutar sig mot 90- och 2000-talsstilar – metall- och tunna acetatbågar – medan millennials och äldre konsumenter omfamnar överdimensionerade, retro-ovala och fyrkantiga former.

Tillverkare och distributörer förstår glasögonens speciella plats på marknaden. "Jag tror att glasögon befinner sig i en unik skärningspunkt mellan mode, lyx och hälsovård", säger Marco D'Acunzo, Nordamerika-chef för glasögon hos tillverkaren Marcolin. "Produkten har två sidor. En handlar om utseende, design, lyx och mode. Den andra är mer medicinsk." Marcolin innehar den eviga licensen för Tom Ford-glasögon – en stor prestation för företaget.

Foto: Med tillstånd av Marcolin.

Marcolin, grundat i Italien på 1960-talet, köptes av Kalifornien-baserade VSP Vision i december förra året. En viktig del av dess verksamhet är den eviga licensen för Tom Ford-glasögon. "Vi distribuerar Tom Ford endast på platser som korrekt representerar dess image och värderingar", förklarar D'Acunzo. "Självklart arbetar vi alltid nära modehuset för att hålla oss uppdaterade om konsumenttrender och designförändringar." Lara Marogna, Marcolins gruppchef för stil och produktutveckling, arbetar med Tom Fords kreativa direktör Haider Ackermann för att hålla glasögon- och modeelementen nära sammankopplade.

Personalisering spelar roll

Digital fart inom glasögon har vuxit, men den har inte ersatt den personliga upplevelsen.

Foto: Daniel Zuchnik. Med tillstånd av Getty Images.

Hur sticker man ut? "Folk äger inte längre bara ett par glasögon; de bygger en garderob", säger Lex van de Vliet, VD för det Amsterdam-baserade varumärket Ace & Tate, lanserat 2013. "Men många varumärken har kommit in på marknaden sedan vi startade, så konsumenter har nu oändliga valmöjligheter. Dessa är inte bara optiska varumärken, så det är svårare att sticka ut." För van de Vliet är det nyckeln att behålla kunder. Ace & Tate erbjuder "konsekvent kvalitet och personlig uppmärksamhet", med anpassning i butik som låter shoppare blanda färgade linser med sina favoritbågar. Varumärket fokuserar också på sin optiska expertis och ögonvårdstjänster.

Varumärkesupplevelse är central för Jimmy Fairlys värde. "När du behöver ett recept behöver du vanligtvis en expert och rådgivning, eftersom det är medicinsk utrustning", säger Daphnée Duchatel, marknadschef för det parisiska varumärket. "Det är något du sätter på ditt ansikte som du måste prova." Varumärket har investerat i direkt-till-konsument-butiker (DTC) och onlineverktyg, inklusive en virtuell provning. Jimmy Fairly har nu över 170 butiker i nio länder, och e-handel hjälper till att driva butikstrafik, även om det utgör en liten andel av försäljningen.

Med fler konkurrenter på marknaden fokuserade Ace & Tate på strategier för kundbehållning. Bilden visar: Lex van de Vliet, VD.

Foto: Med tillstånd av Ace & Tate.

Euromonitor-forskning visade att 74 procent av e-handelsköpen av glasögon slutförs på mobilen, där kunder påbörjar sina resor på Instagram, TikTok och Snapchat. Dessa digitala utvecklingar – recensioner från kreatörer, stylinginnehåll och onlinekonsultationer – har vuxit, men de har inte försvagat kraften hos fysiska butiker. Istället har de höjt ribban för DTC-butiker, grossiståterförsäljare och optiker. "Eftersom glasögon är så personliga och tekniska, är den verkliga rollen för digitalt att lugna", säger Bia Bezamat, kulturexpert på Kantar. "Det måste gå från 'det ser bra ut på någon annan' till 'jag litar på att detta kommer att fungera på mig'."

Bryta sig in på nya marknader

De två jättarna inom glasögonindustrin, EssilorLuxottica och Safilo Group, konkurrerar både med och samarbetar med lyxvarumärken. Under de senaste åren har en trend uppstått där lyxvarumärken tar sin glasögondesign och tillverkning in-house. 2016 förlorade Safilo licensen för Kerings Gucci. Celine följde efter 2018, sedan Dior 2020, där båda LVMH-varumärkena bytte till Thélios, glasögontillverkaren som helägs av LVMH sedan 2021.

"Snarare än att se detta som bara en utmaning, såg Safilo det som en chans att omforma sin strategi och stärka sin konkurrensposition", säger Safilos CFO Michele Melotti. "Vi diversifierade och ombalanserade vår portfölj, stärkte vår position inom recept- och sportglasögon och förstärkte vår närvaro inom det premiumsamtida segmentet."

Under första kvartalet i år nådde Safilo Groups nettoförsäljning 272,9 miljoner euro, en ökning med 0,4 procent vid konstanta växelkurser. Detta följer en tillväxt på 1,8 procent vid konstanta växelkurser för 2025. Bolagets expansion inom receptbågar och stark efterfrågan över stora regioner drev organisk tillväxt. EssilorLuxotticas försäljning under första kvartalet hoppade 11 procent år över år till 7,13 miljarder euro, drivet av robust efterfrågan i Nordamerika och för AI-förbättrade bågar från Ray-Ban och Oakley.

Ett annat tecken på en föränderlig marknad: Marcolin, tidigare ägt av private equity-företaget PAI Partners, förvärvades av VSP Vision i slutet av 2025. D'Acunzo på Marcolin säger att VSP Visions styrka som synförsäkringsspecialist innebär en "stor möjlighet". VSP Visions glasögonvarumärkesportfölj, som redan inkluderar Nike, Lacoste och Calvin Klein genom sitt dotterbolag Marchon Eyewear, har nu också Tom Ford, Zegna, Max Mara och andra – en formidabel lineup.

Ace & Tate och andra mindre aktörer inom sektorn satsar på internationell expansion för att vinna marknadsandelar.
Foto: Med tillstånd av Ace & Tate.

Fusioner och förvärv är också viktiga för mindre företag. Ace & Tate förvärvade det spanska glasögonmärket Project Lobster i februari i år, vilket stärkte dess närvaro i Spanien, en nyckelmarknad i dess europeiska strategi. Samtidigt har Jimmy Fairly siktet inställt på den amerikanska marknaden. Duchatel noterar att dess butiker i Paris och London lockar många amerikanska kunder, vilket ledde till att varumärket öppnade en butik i New York i december 2025. "New York är en fantastisk framgång", säger hon. "Det är faktiskt den bästa butiken i nätverket varje vecka."

**Vanliga frågor**
Här är en lista med vanliga frågor om huruvida varumärken bör investera i lyxglasögon, skriven i en naturlig ton med tydliga, direkta svar.

**Frågor för nybörjare**

1. **Vad räknas egentligen som lyxglasögon?**
Lyxglasögon inkluderar exklusiva solglasögon och receptglasögon från designermärken eller specialiserade traditionella hus. De definieras av premiummaterial, överlägset hantverk och ett högt pris.

2. **Varför skulle ett varumärke som inte tillverkar glasögon ge sig in på lyxglasögonmarknaden?**
Det är ett smart licensavtal. Varumärken som Dior eller Chanel äger inte fabriker; de licensierar sitt namn till specialiserade glasögonföretag. Detta låter dem komma in på en hög marginalmarknad med noll tillverkningsrisk samtidigt som de utökar sitt varumärke till en daglig accessoar som syns ständigt.

3. **Är lyxglasögonmarknaden faktiskt lönsam?**
Ja, mycket. Vinstmarginalerna på ett par lyxsolglasögon kan vara 70–80 procent eller mer. Tillverkningskostnaden är låg jämfört med detaljhandelspriset, och människor byter ut eller köper flera par som modeartiklar, inte bara nödvändigheter.

4. **Köper folk verkligen dyra glasögon bara för logotypen?**
Inte bara för logotypen, utan för statusen och identiteten den representerar. En kund köper känslan av lyx, designen och den upplevda kvaliteten. Logotypen är en signal om det, men bågens stil och passform är vad som slutför köpet.

5. **Vad är skillnaden mellan att investera i solglasögon jämfört med receptbågar?**
Solglasögon är ett rent modeimpulsköp – bra för varumärkessynlighet. Receptbågar är en investering med högre insats eftersom människor bär dem varje dag, vilket gör kvalitet och komfort avgörande. Recept skapar också kundlojalitet.

**Frågor på medelnivå**

6. **Kan ett icke-modevarumärke lyckas med lyxglasögon?**
Ja, men bara om varumärket har en stark visuell DNA. Porsche Design och Ferrari har gjort det bra eftersom deras glasögon återspeglar deras designspråk. Ett teknikvarumärke skulle behöva en mycket tydlig, ikonisk estetik för att konkurrera.

7. **Vad är den största risken med att investera i denna kategori?**
Förfalskning och varumärkesutspädning. Billiga kopior.