Fråga vilken expert inom hållbart mode som helst hur man kan förbättra branschen, och de kommer sannolikt att säga att lösningarna redan finns – det handlar bara om att skala upp dem. Det är kärntanken bakom det årliga Trailblazer Award, ett samarbete mellan den ideella organisationen Global Fashion Agenda (GFA), tillverkningsgruppen PDS och dess investeringsarm PDS Ventures. Priset uppmärksammar tidiga företag som arbetar med natur, slutna system och teknikdriven omvandling.

GFA tillkännagav årets finalister idag, på första dagen av sin årliga Global Fashion Summit i Köpenhamn. I lineupen ingår Synflux, som angriper spill i mönsterklippning; MacroCycle, som återvinner polyestertunga textilier; och Fibe, som skapar naturfibrer från jordbruksavfall. Utvalda av en jury bestående av representanter från Kering, Ralph Lauren, Zalando, MIT, Fashion for Good, Pepper-i2 och PDS, ger finalistlistan en inblick i vad branschledare värderar idag och vart hållbarheten är på väg.

Läs mer: Refiberd vinner Global Fashion Agenda och PDS Trailblazer Award

Nu inne på sitt andra år lyfter priset fram framväxande lösningar inom hållbart mode, med det slutgiltiga – och ofta svårfångade – målet att uppnå förändring i stor skala.

Av Bella Webb

Finalisterna är "bevis på att lösningarna redan finns", säger GFAs vd Federica Marchionni. "Det finns gott om lösningar, men vi behöver mer engagemang och investeringar för att skala upp dem. Införande är verkligen avgörande." Tillsammans med ett investeringspaket värt upp till 200 000 dollar får vinnaren tillgång till rådgivande, kommersiellt och operativt stöd från PDS och dess dotterbolag.

"Världen går igenom så mycket turbulens, och tyvärr har hållbarhet hamnat i baksätet", säger PDS medgrundare och verkställande ordförande Pallak Seth. "Men det finns fortfarande ett stort behov för världen att röra sig mot ett mer hållbart utrymme och hålla den innovationspipelinen vid liv. Vi måste bedöma innovationer baserat på vad som är praktiskt möjligt. Så många kräver mycket kapitalinvesteringar och infrastruktur för att skalas, även om de ser bra ut på papperet. Med årets pris fokuserar vi mer på lösningar som använder befintlig infrastruktur, förbättrar produktivitet och effektivitet utan att kosta för mycket, eftersom de är mer benägna att lyckas."

Vinnaren kommer att tillkännages på torsdag under Global Fashion Summit. Under tiden satte Vogue Business sig ner med de tre finalisterna.

Synflux

Modeindustrin slösar bort en enorm mängd tyg varje år, men den japanska startupen Synflux har som uppdrag att ändra på det. Med fokus på klippningsprocessen använder Synflux AI-drivna algoritmer för att hitta den mest effektiva arrangemanget av mönsterdelar. "På bara 10 minuter kan vårt system testa över 100 designvarianter, vilket minskar textilavfall med upp till 66% och tygförbrukning med upp till 15%, utan några ändringar i designen och utan påverkan på kvaliteten", säger vd Kazuya Kawasaki.

Synflux vd Kazuya Kawasaki. Foto: Synflux

Använder AI-drivna algoritmer för att minska spill i mönsterklippningsprocessen. Foto: Synflux

Hittills har Synflux optimerat över 80 produkter hos 15 lokala varumärken, inklusive The North Face och Issey Miyake. Nu siktar man på Europa. Kawasaki, som tidigare rådgav den japanska regeringen om hållbar modepolicy, hoppas att det hotande regelverket ska övertyga varumärken och leverantörer att haka på. Minskning av avfall är särskilt relevant för utökat producentansvar (EPR) och ekodesign (ESPR), säger han.

"Vår teknik ger störst effekt när den utvecklas i nära samarbete med fabriker och leverantörer. Trailblazers-programmet har varit en fantastisk möjlighet att få kontakt med dessa intressenter och har öppnat dörrar som annars skulle ha tagit oss åratal att nå."

MacroCycle

MIT-avknoppningen MacroCycle fokuserar på polyesterrika material, genom att extrahera polyester från blandade plagg och omvandla det till jungfruligt grått råmaterial som kan användas igen.

"Föreställ dig att polyestern är salt, och alla andra blandningar och föroreningar är stenar. Om du lägger salt och stenar i vatten löses saltet upp. Sedan kan du ösa ur stenarna, koka vattnet och få rent salt. Det är i princip så vår teknik fungerar", förklarar medgrundare och vd Stwart Peña Feliz.

MacroCycle medgrundare Dr. Jan-Georg Rosenboom (vänster) och Stwart Peña Feliz (höger).
Foto: MacroCycle

Det som gör MacroCycle annorlunda är att det inte behöver bryta ner materialen till sina grundkomponenter för att återvinna dem. Detta innebär att processen använder mycket mindre energi och kan matcha priset på ny polyester i en mycket mindre skala än sina konkurrenter. "Vi vill inte förlita oss på subventioner eller premier", säger han.

MacroCycle arbetar nu med sin första kommersiella anläggning, som ska producera 5 000 ton återvunnen polyester varje år. Dess andra anläggning, planerad för senare, kommer att öka produktionen tio gånger. Under tiden letar man efter varumärkespartners för att testa en liten kollektion, men att balansera vad varumärken och investerare behöver har varit tufft. "Det finns ett stort gap, som många materialinnovatörer står inför", säger Peña Feliz. "Investerare vill se avsiktsförklaringar – där varumärken förbinder sig att köpa en viss mängd material i förväg för att minska risken – men dessa avtal kommer sent i processen och är ganska sällsynta. Vi tror att prisparitet kommer att hjälpa oss att komma över denna brist på engagemang från varumärken."

Fibe
Londonbaserade Fibe omvandlar jordbruksavfall till garn som medgrundare och vd Idan Gal-Shohet tror kan konkurrera med mer etablerade naturfibrer som bomull och hampa. Å ena sidan kämpar jordbruksindustrin med "resursfelallokering", eller avfall, och å andra sidan står mode inför växande risker i leveranskedjan, som brist på naturfibrer. Teamet började med potatisstjälkar, men deras slutgiltiga mål är att skapa garner från lokalt jordbruksavfall runt om i världen, såsom oljeväxtgrödor i Europa eller bananavfall i Sydamerika.

"Vi hör ofta att naturfibrer är ett av de bästa sätten att göra mode mer hållbart, men de blir svårare att förlita sig på på grund av klimatförändringar och svårare att skala upp än polyester", förklarar Gal-Shohet. "Vi ser detta som ett sätt att göra naturfibrer mindre riskfyllda genom att erbjuda alternativ till bomull."

Fibe medgrundare och vd Idan Gal-Shohet.
Foto: Fibe

Fibe använder jordbruksavfall för att skapa nya naturfibrer.
Foton: Fibe

Idag kan Fibe producera flera kilo fiber varje vecka, vilket är tillräckligt för att göra garn och testa materialet med industriella partners. Men man planerar en snabb expansion. Startupen fick 3 miljoner pund i investeringar från Royal Academy of Engineering i år för att bygga sin första pilotanläggning, som förväntas vara klar i början av 2027, och hoppas ha en fullskalig kommersiell anläggning inom de närmaste åren. Istället för att göra ett garn som fungerar som bomull i alla situationer har Fibe byggt en teknikplattform för att justera sin formel för olika användningsområden, med början i enklare vinster som tjocka garner för tröjor och stickade plagg, och arbeta upp till fina garner för vävda varor.

"Eftersom bomull är så mångsidigt behöver du inte matcha det exakt i varje garn", säger Gal-Shohet. "Du behöver bara jämförbar prestanda i specifika produkter."