Att lära sig japanska för skojs skull, prova på en söndagskorsord för första gången, gå en keramikkurs, gå med i en bokcirkel eller bemästra en ny sminkteknik – vad har alla dessa gemensamt? De utmanar dig på nya sätt och kan till och med hjälpa till att hålla hjärnan friskare längre.

Neuroforskare säger att att ta sig an nya mentala utmaningar stödjer tillväxten av nya neuroner. I sin bok The Atomic Brain förklarar forskaren Beatriz Larrea att att utmana hjärnan uppmuntrar neurogenes – skapandet av nya nervceller. Studier har också funnit att ju mer du ägnar dig åt stimulerande aktiviteter över tid, vare sig genom utbildning eller arbete, desto lägre är risken att utveckla demens.

Inlärning och neuroplasticitet

Dr. Amaya Manrique från The Beauty Concept i Madrid beskriver neuroplasticitet som hjärnans förmåga att anpassa sig, förändras och omorganisera sig under hela livet. ”Våra neuroner kan bilda nya kopplingar, stärka befintliga eller till och med skapa alternativa vägar”, säger hon.

När vi lär oss något nytt bygger våra hjärnor upp nya kopplingar. ”Ju mer du använder en väg, desto starkare och snabbare blir den. Men om du slutar använda den kan den blekna och göra plats för nya vägar att utvecklas”, förklarar Dr. Manrique. ”Att närma sig vilken ny aktivitet som helst med barnslig nyfikenhet kan hjälpa våra hjärnor att smida dessa nya vägar.”

Flow-tillståndet

Tänk på när du har börjat med en ny hobby eller lärt dig en färdighet på jobbet. Du känner dig motiverad, fokuserad och oavbruten – tiden verkar flyga. Detta är känt som flow-tillstånd, och det ökar inte bara neuroplasticiteten utan förbättrar även välbefinnandet.

Personlig utvecklingscoach Laura G. Ortiz de Zárate förklarar: ”När vi är djupt engagerade i en aktivitet vi tycker om – en som är tillräckligt utmanande för att hålla vårt intresse men inte så svår att den är frustrerande – går vi in i ett flow-tillstånd. Det händer med uppgifter som får oss att tappa tidsuppfattningen, väcker kreativitet och ökar produktiviteten.”

I detta tillstånd smälter stressen bort eftersom glädjen och fokuset av att lära sig något nytt – utan frustration – utlöser frisättningen av dopamin, hormonet kopplat till njutning, motivation och belöning.

Behandlingar för att öka hjärnans plasticitet

Medan goda vanor som sömn, näring och stresshantering är avgörande för hjärnhälsan, kan vissa moderna behandlingar också hjälpa till att stimulera hjärnan. Ett exempel är transkraniell magnetstimulering (TMS), en icke-invasiv procedur som använder magnetiska pulser för att aktivera områden i hjärnan som är inblandade i känsloreglering, kognitiv funktion och självkontroll. Kändisar som Serena Williams och Gwyneth Paltrow har delat sina positiva erfarenheter av TMS med ExoMind-enheten.

En typisk TMS ExoMind-session varar ungefär 25 minuter. En handhållen enhet ger magnetiska pulser till specifika punkter på huvudet, aktiverar neuroner och förbättrar kommunikationen mellan dem, vilket främjar avslappning. ”Denna teknik hjälper hjärnan att ’välja’ vägar som förbättrar funktion, ökar kognitiv prestanda, förbättrar humör, ökar energi, lindrar symptom på depression och ångest och potentiellt stödjer bättre livsbeslut”, säger Dr. Manrique. Hon rekommenderar flera sessioner för full effekt.

Nyfiken på en skönhets- eller wellness trend? Hör av dig! Maila Vogues seniora skönhets- och wellnessredaktör på beauty@vogue.com.

Vanliga frågor
Så klart. Här är en lista med vanliga frågor om den bästa vanan för att bekämpa hjärnåldrande enligt läkare.



Allmänt & nybörjarfrågor



F: Så vad är den här bästa vanan som läkare pratar om?

S: Regelbunden fysisk träning. Det är den enskilt mest effektiva vanan du kan anta för att skydda hjärnan från åldrande.



F: Varför är motion så bra för hjärnan?

S: Den ökar blodflödet, levererar mer syre och näringsämnen, minskar inflammation och uppmuntrar tillväxten av nya hjärnceller och kopplingar.



F: Måste jag springa maraton för att se fördelar?

S: Absolut inte. Även måttlig, konsekvent aktivitet som snabb promenad, simning eller dans ger enorma fördelar. Nyckeln är konsistens, inte intensitet.



F: Hur snabbt ser jag resultat?

S: Vissa fördelar, som förbättrat humör och skarpare tänkande, kan kännas nästan omedelbart efter ett träningspass. Långsiktiga strukturella fördelar för minne och kognitivt skydd byggs upp över månader och år av konsistens.



Fördelar & hur det fungerar



F: Vilka specifika hjärnfunktioner hjälper träning till?

S: Den förbättrar minne, fokus, processhastighet och problemlösningsförmåga. Den hjälper också till att reglera humör och sänker risken för depression och ångest.



F: Kan träning verkligen hjälpa till att förhindra sjukdomar som Alzheimers?

S: Även om det inte kan garantera prevention är det ett av de kraftfullaste verktygen för att avsevärt minska din risk. Det hjälper till att bygga en kognitiv reserv, vilket gör hjärnan mer motståndskraftig.



F: Spelar det någon roll vilken typ av träning jag gör?

S: En kombination är bäst.

Aerob/Cardio: Utmärkt för generell hjärnhälsa och blodflöde.

Styrketräning: Stödjer hjärnhälsan indirekt genom att förbättra den generella hälsan.

Koordination/motoriska färdigheter: Utmanar hjärnan att lära sig nya mönster och förbättrar kopplingsförmågan.



Praktiska tips & komma igång



F: Hur mycket motion behöver jag faktiskt?

S: De flesta experter rekommenderar minst 150 minuter måttlig intensiv aerob aktivitet per vecka, vilket blir ungefär 30 minuter 5 dagar i veckan.



F: Jag är inte aktiv alls. Var ska jag börja?

S: Börja i det lilla. En 10–15 minuters promenad varje dag är en perfekt början. Öka gradvis tiden och intensiteten allt eftersom.